Äntligen kom jag iväg till detta utomordentligt trevliga arrangemang på Linköpings Golfklubb, vägg i vägg med Tekniska Högskolan, numera Linköpings Universitet.
Margareta Johansson hade ordnat ett utmärkt startpaket med dels artiklar att förtära, dels praktiska golfattiraljer.
Jag startade 11.54 och gick med Per Brofeldt, (hcp 11) och Örjan Andersson (hcp 20), båda utvecklande våra framgångsrika stridsflygplan.
Det gick väl sisådär och det var dessutom lite blåsigt och kyligt i början. Inte mycket att föreviga i bild eller film. Jag låg lika ofta ”in the ugly way” som på fairway. Ja så var det ju ömsom legdog höger ömsom legdog vänster.
Välsmakande varmkorv, kaffe m.m. serverade efter de första nio och solen sken plötsligt lite värmande. Efter katastrofala hål 10 gick det bra att spela i endast typ ”tenniströja”.
Det gick dock lite bättre under de sista nio men totalt var det ingen lysande framgång dock inte heller någon katastrof. Det var för mig ju första rundan på Linköpings Golfklubb.
Stundtals tänkte jag tillbaka på Ryds Allé 3 där jag bodde fram till slutet av 1974 i ökända, vad vi kallade, ”Korridor Lekstugan”.
Efter 4 timmar och 25 minuter var ”pinan” över. Johansson tog emot våra scorekort. Nu väntade gourmetlunch och ljug i eftermiddagssol.
Bäst vad det var brakade det löst med roliga LiTHe Blås som överrumplade och intog lägret.
Baletten släppte loss mer och mer. Imponerande koreografi!
Man kan undra om de är nyktra. Någon form av doping kan inte uteslutas. Kanske mental sådan.
Efter detta imponerande framträdande med Blåsyran var det dags för prisutdelning vilken föredömligt hanterades av Ulf Nilsson assisterad av vår förträffliga tävlingsledare. 1:a plats togs av Henrik Hjelm.
Trots ett massivt motstånd hamnade jag själv, hokus pokus, på en framskjuten placering. Jag redovisade M -69 och valde handuk + 3 bollar samt tackade Margareta i hand. Det kändes nästan som en födelsedagspresent, nyss fylld 72.
Per, LinGK, vann på längsta drive, 275 meter, väljer här från det digra prisbordet.
Örjan, VKGK, blev inte heller utan.
Många ytterligare framgångsrika deltagare, ja antagligen samtliga, förtjänade hedrande omdömen. Men jag fick inte med dem alla.
LiTHe efter 17:30 påbörjade jag hemresan till Dalarö i egenskap av stolt Maskinare:
Tack för ett utomordentligt reportage! /HP
Undebar sammanfattning av en trevlig dag!
Snyggt sammanfattat! Uppskattas ! /Lasse