Golf på Korfu i april 2017 med Don Gustavo

Detta inlägg är nu på väg att slutföras. 

Årets resa startade redan på måndagskvällen, annandag påsk, då jag tog buss 839 från Dalarö, bytte i Brandbergen till 807 för vidare färd till Gullmarsplan. Därefter Gröna T-banan till Centralen, Pendeln 36 till Märsta och en sista buss 583 till terminal 5. Efter incheckning i automat, erhållande av boardingkort och de två bagagetaggar dök Bosse Stake upp. Efter att ha visat honom incheckningen kvarstod ett par timmars väntan till bagagedrop. Vi drog oss mot terminal 4 och hittade ett ställe att slå oss ned för macka och vin/öl. Efter dropp gick vi först till ”gaten” varefter jag vände åter mot den av Jörgen Mårtensson fixade och rabatterade förtäringen. Här var det hög stämning och många nya, men framför allt tidigare kända ansikten.

Thomas Cook lättade planenligt mot Landvetter där ytterligare ett trettiotal golfare skulle ansluta. Jag var redan lite seg när vi klockan 07, efter byte av besättning, flög vidare, cirka 3,5 h mot Korfu. På planet var vi placerade tillsammans med övriga i våra respektive lag.  Gustav Nykvist hade ”prioriterat” in mig i BROHOF. Serveringen var utmärkt och jag köpte till en skvätt vin. Grekland ligger likt Finland en timme före så landning inföll alltså vid cirka lunchtid.

Vi möttes vid ankomst av genuina och mysiga greker:

Fem fullstora bussar tog oss 160 golfare samt ett stort antal underhållare och orkestrar till Corfu Holiday Palace. Golfbagarna fick en separat lastbilstransport.

Efter några timmars sömn dusch och byte till festinspirerad klädsel var det klockan 19 dags för cocktailparty och gratis drink/drinkar samt presentation av årets dansorkestrar och övriga underhållare med Gustav själv som ciceron:

Efter middag kl 20-21.30 tog dansmusiken fart. Personalen i baren lever också upp när Don Gustavo kommer till Korfu. Det var JUST IN TIME som stod för dansen första kvällen.

Onsdag var första speldagen med inspel tillsammans med tre andra i laget, i mitt fall, Bro Hof och medspelare Bert, Ann-Christine och Inger. Bert kom utan bollar, peggar, vatten och golfskor. De senare låg kvar i bagen i Sverige. Så kan det gå när man lånar bag och har huvet under armen.

På kvällen underhöll Madricks 7-mannaband och dansmusiken stod Brian Marston Band för.

Andra speldagen utgjordes av fyrboll-bästboll. Jag fick så nöjet att återse Sture Karlsson från hösten 2015 tillsammans med  två damer som vägde tungt i bollen, Eva och Marianne. Vi kom 10:a av 40 lag och jag fick som pris en jättefin golftröja.

Torsdagens underhållning före middagen svarade Lalla Hansson för. Det var det bästa framträdandet han gjort med många djupa och fina ballader/sånger/texter. Här följer ett smakprov:

Tredje dagen, fredag 21/4 var det fritt spel. Jag blev då lottad ihop med Lars Harry Andersson, lag Enköping och Ann-Christine Damberg, lag Gävle. Som vanligt försvann några golfbollar. Naturen är extra glupsk på Korfu. Vissa bollar verkar vara hygrofila. Ann-Christine spelade jättebra, framför allt under de första nio med åtskilliga par. Golfen suger och en rejäl lunch på klubben skadar inte. Min favorit var kycklingspett med en mängd tillbehör. Här äts det pasta i två varianter:

På hotellet, i baren, väntade underhållning med Bluesbrothers, två fantastiska brothers:

Och ett inslag till, för tusan, vilka lirare:

Efter middagen blev det dans till Bryan Marston.

 

Man kan lugnt påstå att personalen lever upp under Don Gustavos besök. Här släpper de två barbrudarna loss:

Dagen därpå, lördag 22/4 vill jag mest glömma. Tvåboll bästboll gick åt skogen. En hel del bollar tog den glupska naturen också.

Ej att förglömma var att då vi kom till hål 2 för att slå ut såg vi ingen flagga på green. Det visade sig att Gustav och Co i bollen före hade glömt att sätta tillbaka densamma. Så här såg det ut när jag kom fram:

Efter sedvanlig dusch och en GT var det Jonas Amcoffs tur att underhålla inför middagen. Här kommer ett av många fina inslag. Annars är han framför allt specialist på Cornelis Vreeswijks visor.

Så var det dags för första matchen, söndagen den 23 april. Vi var lottade att möta Valdemarsvik och jag personligen, Ann-Marie Lindsten. Vi övriga i bollen fick lära oss mycket om golf. Jag spelade ganska dåligt men vann hårfint på sista hålet då Ann-Marie slarvat bort sista putten som borde resulterat i delad match.

 

Fortsättning följer …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *