Min tid på GVK – historik

By | november 13, 2016

Jaha, vad kul, Christoffer, du har fått ta över dessa efter att Jon Herrdahl slutat. När jag kom till GVK, i juni 2003, var det min företrädare, Bo ”GVK” Karlsson som rattade. Han hade nog blivit lite trött på detta emedan jag strax efter fick ta över. Dåvarande VD, Jan-Eric Allberg, vilken också hade varit med om att starta upp GVK under 1987, föreslog en ERFA-Träff, länskontrollantträff, så att samtliga skulle få träffas och ha lite genomgång och uppdatering.

Van från Forsmarks Skola, under 1990-talet, bokade jag kryssning med en Finlandsbåt. Ett dylikt arrangemang är prisvärt, ja rent av billigt, plus att samtliga anländer i tid och ingen kan smita ifrån. Vi var nu inne i sen höst 2003 och Karlsson protesterade emedan han var rädd att drunkna. Jag var ju rätt ny medan veteranen Karlsson fortfarande hade ett visst inflytande. Således fann jag för gott att boka om till ett någorlunda anständigt hotell i Solna. Två sega gubbar vid namn Guy Wallin och Rogert Andersson kan vittna om detta. Övriga dåvarande länskontrollanter har slutat och är ersatta.

På den tiden gjordes våtrumsanmälan på pappersblankett i A5-format. Dåtidens hjälpmedel var ett block med tre karbonpapper för tre kopior av anmälan. Man skrev på ett vitt original som skulle lämnas till beställaren. Första kopian var rosa, vilken GVK-företaget skulle behålla. Därutöver blev det två gula kopior, om man tryckte tillräckligt hårt på det vita originalet. Dessa skulle GVK-företaget sända till GVK, tidigare till Bosse, men nu till mig.

GVK hade att arkivera den ena av de gula kopiorna men sända den andra till ansvarig länskontrollant. Här gällde det att veta vilket län företaget tillhörde. Varje fredag låg jag på golvet i det lilla rummet som också benämndes ”akvariet” och sorterade anmälningarna, stoppade i kuvert och postade till respektive kontrollant. Förstod samtidigt varför Karlsson var lite less.

Efter en tid insåg jag att det också var lite rörigt beträffande kunskaper och hur länskontrollanterna agerade individuellt. Det var också lite varierande tolkningar av regler och kanske brist på insikt om Konsumenttjänstlagen och Allmänna Bestämmelser. Således gav jag snart ut en handbok med både tekniska och juridiska regler men också förhållningsorder. Vad skulle länskontrollanten göra, vad var tillåtet och vad var inte tillåtet, t.ex. avseende skönhetsfel. Handboken uppdaterades efterhand.

Man kunde ganska tidigt utföra en enklare form av elektronisk våtrumsanmälan. Det var ett e-postmeddelande med de allra nödvändigaste uppgifterna men ganska torftigt. Snart tog jag upp med Jonas Eriksson att det borde skapas ett utskrivbart dokument, vilket också kom till stånd genom en PDF i A4-format med GVK-logga. Det var första steget till kvalitetshöjning.

Under första tiden hade vi länskontrollantträff, ERFA-Träff, endast vart tredje år. Så med syfte att ändå hålla kontakterna vid liv skapade jag ett nyhetsbrev på en A4-sida. Detta sändes ut var sjätte månad, i slutet av juni och inför julen. Det innehöll förutom nyheter också information om antalet GVK-företag som stadigt ökade från och med 2006, ungefär efter det att Karlsson kastat in handduken och vi klarat av nästa länskontrollantträff tillsammans med Allberg. Nu var det jag som bestämde och det blev kryssning vilken Karlsson överlevde innan han gick i pension.

Efter Karlssons sorti hamnade kurspärmarna på mig. Jag rensade ut en massa ”skräp”, gjorde om pärmarna helt och hållet och fokuserade också på att de skulle vara enklare för Carina Vässblad att kopiera upp och plocka ihop. Det blev också uppdaterade eller helt nya prov. Jag föreslog också att Behörighet Arbetsledare skulle vara gemensam för keramik och plast. Arbetsledare keramik hade sedan 1995 varit ett tillägg till keramikkursen för plattsättarna vilket jag bedömde som föga kvalitetssäkert. Eftersom jag har formell lärarutbildning från Stockholms Lärarhögskola samt arbetat på halvtid som huvudlärare i energi och konstruktion, under cirka fem år på Forsmarks Tekniska Gymnasium och 80-poängsutbildningar, hade jag viss rutin och kände mig trygg med vad jag uträttade. Första kursen i Tätskikt Keramik hade jag haft i Luleå redan i november 2003. Därefter tog jag över kurserna i alla keramikkurserna i Sundsvall, Umeå och Luleå. Det var ju för långt att resa för Bosse. När han väl slutat hade jag samtliga kurser i behörighet för Tätskikt Keramik och teknikdelen i Behörighet Arbetsledare.

Intressant att notera är att antalet GVK-företag som legat ungefär konstant vid 450 st under cirka 10 år fram till 2006 nu raskt ökade och var 2014 uppe i cirka 670, ett tillskott med 25-30 företag per år.

En viktig förbättring för montörerna var mitt förslag, med stöd av NCC, att flytta ut avloppsrör genom tätskikt i golv till 60 mm från tätskikt på vägg, tidigare 40 mm. När vi skulle ta fram VVS-AMA 2008 ville jag också sära på rören som ofta kom kallt plus varmt på c40 mm. Det blev ofta för trångt mellan rören. Fick dock inte med mig varken BKR, (Jochum Eliasson) eller Säker Vatten (Thomas Helmerson). Sjelin som var relativt ny på GVK, vacklade under mötet med Svensk Byggtjänst. Det har tyvärr blivit en långbänk.

Ny förmåga på GVK var alltså Henrik Sjelin som redan avverkat ett år på Golvbranschens Riksorganisation. Jag hade strax innan konstaterat att det var ett elände med två versioner av Säkra Våtrum, en för plast och en för tätskikt keramik, vilka båda skulle uppdateras tämligen ofta. Mot bakgrund av att plast ingick som tätskikt i keramiska konstruktioner existerade ingen självklar gräns. Således föreslog jag att de skulle slås ihop. Det fanns många viljor kring hur ett sådant dokument skulle se ut. Det drog ut på tiden. Eftersom Sjelin uppfattades som en lysande stjärna fick han så småningom huvudansvar för detta. GVK skulle nu också få en ny grafisk profil och Säkra Våtrum utföras i flerkulörstryck med stöd av konsult Tom Martinsen.

Det blev många blå nyanser och mycket dusch- och vattenstänk som gjorde ett gott intryck. Utseendet behölls från 2008-2015. Dock ansåg många att det var en miss att viss information fanns på två ställen. Detta förklarades så småningom med att första halvan var regler, med rött hörn, medan andra halvan utgjordes av tekniska råd, ”så här kan man göra”, med blått hörn. Räddningen för att alltid hitta relevant information utgjordes av det på två sidor utförliga alfabetiska sökregistret, av samma typ som jag tidigare skapat i Handbok Byggkeramik.

Sjelin och jag hjälptes åt med alla möten och utbildningar hos t.ex. besiktningsorganisationer, försäkringsbolag och stiftare. Vi delade ansvaret för mejl- och telefonfrågor från konsumenter, byggare, GVK-företag, besiktningsmän, bostadsrättsföreningar, advokater, fastighetsmäklare … ”you name it”. Vi ”stångades” med VVS-are och hade en ständig kamp med/mot Byggkeramikrådet.

En studiekompis till Sjelin hade hamnat på ett företag som ägnade sig åt headhunting varför Sjelin sålunda erbjöds ett jobb som ansvarig för Skandias hemsida. Ett erbjudande han inte kunde tacka nej till. Han hade ju tidigare utvecklat en ny hemsida åt GVK med stöd av externa konsulter och dessutom hållit både tidplan och budget!

I januari 2010, medan Sjelin var kvar, kom Byggkeramikrådet med zonindelning. BKR hade ju under tre år, sedan de i januari 2007 infört kartonggipsförbudet, blivit återkommande utskällda. Nu förbjöds kartonggips endast i våtzon 1. Parallellt hade GVK beslutat att en ny version av nyhetsbrev, väldigt snygga och i enlighet med GVKs grafiska profil skulle släppas i både pappers- och elektronisk version. Den gick ut till samtliga GVK-företag samt till många andra viktiga aktörer t.ex. försäkringsbolagen och stiftarna. Jag fick ansvar för att se till att dessa nyhetsbrev producerades och fick ett aktuellt och relevant innehåll.

Papperversionen kopierades upp och distribuerades av Vässblad medan den elektroniska sändes ut av Rigmor Ahlström, dåtidens Anki Blomqvist. Jag har alltid gillat enkla regler. Utsändning av nya dokument i Handbok Byggkeramik hade under min tid utförts var fjärde månad, nämligen i februari, juni och oktober. GVKs Nyhetsbrev slog jag fast, skulle sändas ut senast i slutet av varje jämn månad. Nyhetsbrevet var på en A4-sida med två spalter och mix av text och figurer. Mitt på den högra spalten hade jag stoppat in följande rubrik:

”Kartongklädd gips godkänns i våtrum”.

Och följande undertext:

”Nu blir det åter igen tillåtet att ha kartongklädd gips i våtrum. Efter drygt 31 månaders tillfälligt förbud som inte var något verkligt förbud, godkänns åter användning av kartongklädd gips i våtrum. GVK har dock aldrig förbjudit!”

img_4100

Nu tog det tog ”hus i helvete” är det minsta man kan påstå. Allberg hade varit bortrest under utsändningen men hade varit med på remissen precis som några ytterligare nyckelpersoner. Allberg trodde att det endast varit fråga om ett utkast av ”design” och alltså inte ett skarpt nyhetsbrev. ”Jag tar på mig det här” sa VD Jan-Eric Allberg för att skydda mig som bara är tjänsteman. Vi drar tillbaka och sänder ut ett nytt. Vilket hallå för en bagatell! Det som stod i brevet var ju formellt helt korrekt. Men Byggkeramikrådets dåvarande VD Johan Puuri menade att det ändå var att dra för stora växlar på en smygformalitet. GVKs ordförande, Thomas Svensson, ringde upp mig direkt på kontoret, emedan han hade sina misstankar. Vad står på? Jag hade inget att dölja. Är man civilingenjör står man för sina handlingar, speciellt som de är välgrundade och inte kan ifrågasättas. Nu vet ju alla att sista handduken kastades in 1 juli 2015. Det åttaåriga kriget vanns av Aspelin/Jonasson. Jag har varit övertygad om att alltid ha rätt i denna fråga och inte gett efter för Villaägarna eller jämförbara ”tyckare”.

När Henrik Sjelin lämnat oss var det VD på halvtid, Rigmor på nittio procent och jag själv på 100+ procent att ratta GVK. Mobiltelefonen var alltid på, 24 h per dygn, också under helger och semester. Har man ansvar ska man också vara tillgänglig. Men långsiktigt krävdes kompletterande ”man-power”. Den första var Hanna, lite över 30, med småbarn. Hennes intresse för miljö vägde tyngre än GVK. Att inte nyttja det svenska språket på ett förträffligt maner samt att ha egna kontorstider var mer än Allberg kunde fördra. Således upphörde anställningen efter avtalade sex månades provanställning. Jag själv nosade på pensionsålder, 65 år, men hade inte hunnit ha en tanke på att sluta. In med nästa provanställning!

Elin var en väl så attraktiv blondin, tillika en slank civilingenjör runt 28 år. Hon var en på miljonen som dessutom hade förstorade pupiller. I början var det lite svårt att möta hennes blick men jag vande mig. På GBRs årsstämma, med övervägande män, något glada under festens yra, föreligger risk för en kvinnlig snygging att hamna lite ”utanför agendan”. När Elin sades upp var motiveringen dock att GVK nog inte var rätt inriktning för henne. Vi hade bl.a. lagt upp samtliga gamla Säkra Våtrum som PDF på www.gvk.se samt Frågor och Svar.

Dags för den tredje provanställningen, Thomas Dahlgren, en riktig civilingenjör, 49 år. Skeppsbyggnad liknar maskinlinjen men har lite mer marin inriktning. Dahlgren var expert på Filemaker och lade eget initiativ upp ett ärendehanteringssystem avseende frågor till GVK. Dahlgren var också uppfinnare och sprudlade av idéer, förslag och synpunkter. Han ville bl.a. göra om Säkra Våtrum. Att vara VD i två bolag, renovera hus i Norrtälje, ha småbarn m.m. och en något för kreativ provanställd, blev för mycket för Aspelin. Således, ut med Dahlgren, som dock hunnit med en trevlig artikel i Golv Till Tak! Nu var jag ensam igen och närmade mig 67. In på mitt tjänsterum kom Aspelin: Du får allt jobba ett år till!

Utmärkt att genomtrevlige Jon Herrdahl anslöt nu istället för provanställningar. Han hade liksom Sjelin börjat med ett år på GBR. Ung och IT-fokuserad blev det både förbättringar av hemsidan men framför allt blev det nu dags för skräddarsydd iPad till samtliga länskontrollanter. Några hade tagit ett mellansteg och anammat det av Guy Wallin i Excel utvecklade systemet för elektronisk rapportering av fel och fakturering. Herrdahl tog således över ansvaret för länskontrollanterna. Bra! På nästkommande ERFA-Träff, länskontrollant- och lärarträff, delades paddorna ut och Herrdahl gick igenom hur man skulle jobba i fortsättningen. Bra att också ha stöd av Jonas Eriksson som var involverad i så gott som all IT-utveckling.

På våren 2013 var det dags att dra igång fortbildningskurserna. Jag tog fram nya kurspärmar med lämpligt innehåll och nya prov. Det för arbetsledare var på fyra sidor medan det för montörer var på endast en sida. Samtidigt påpekade jag att vi inte borde skilja på mattläggare och plattsättare. Det handlade ju om en uppdatering av kunskaper avseende branschregler, kvalitetssystem, lagar samt allmän GVK-utbildning. Hur man i grunden svetsar matta eller monterar plattor bör man ju ha lärt sig om man varit verksam under mer än fem år. I mars höll jag första kursen för arbetsledare i Stockholm. Alla deltagarna hade varit sugna på kurs och det blev en rolig tillställning. Kurserna för montörerna startade först efter sommaren. Vi försökte snabbt täcka hela Sverige från Malmö till Luleå med hela fortbildningsutbudet vilket i viss mån kombinerades med Behörighet Keramik där behov fanns.

Under min tid som teknik- och utbildningsansvarig har utvecklingen av antal företag varit ganska bra. Se diagram genom att klicka på länken:

utveckling-foretag

Sara Salomonsson tog över mitt rum 1 september 2014 och 10 september 2014 fyllde jag 68 och lämnade GVK. Fick dock förtroendet att fortsätta med fortbildningskurserna vilket jag utförde, totalt cirka 90 stycken, under två år genom mitt bolag, Ansvarsfull Kompetens i Sverige AB samt också någon behörighetskurs. I egenskap av konsult och lärare har jag också på min fritid, d.v.s. utan arvode, medverkat på två möten för länskontrollanter och lärare. Alltid en utmaning att träffas och ”brottas” med diverse frågor.

Kul att ha mött så många entusiastiska arbetsledare och roliga montörer. Det jag särskilt minns från min tid på GVK är Jan-Eric Allbergs mysiga morgonmöten i fikarummet, Gin och Tonic Cup med kräftskiva i Stocksund, trivsamma julfester på kontoret, uppsluppna GBR-stämmor, spännande sommarmöten inklusive resor med GVKs styrelse men framför allt kampen mot BKR och Villaägarna till förmån för kartonggipsets förträfflighet.

/BJo

Bilaga: GVK | NYHETSBREV 2010 # 1

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *